21 juli 2008

Båtar som sjunker och olycka i Kamala.

Idag var det åter fint väder och varmt, 34 grader.

Har haft lite regnigt i 3-4 dagar, ett par dagar med mycket regn och andra dagar med mindre skurar.
Batteriet till Roros och Eks gamla longtailbåt hade tagit slut så regnvattnet hade dränkt den. Den låg parkerad i Kamala kanalen men låg nu under ytan. Motorn stack upp och lite av fronten.

Plockade loss motorn och en kranbil hissade upp den och efter en del möda var det avklarat.
Nu var det bara så att bilen som hissat upp motorn och skulle köra den till våran gata stod i lera och spann djupare och djupare. Att jag bad dem lugna sig för att lägga en planka under däcket hjälpte föga, de fortsatte gasa både framåt och bakåt tills den satt djupt nergrävd. Grävde lite och la en planka medan de andra kastade stora stenar runt däcket som bara skulle vara där punkt slut. Stenarna låg nu som stora bumlingar och gjorde att bilen omöjligt skulle kunna ta sig över den och efter 30-40 minuter till fick stenarna avlägsnas och efter ytterligare preparering var bilen loss. Tog väl någon extra timme.

Jag och Ek åkte ner några timmar senare och tömde båten på vattnet samtidigt som himlen öppnade sig och det bara forsade ner, men det gick bra och båten flyter nu igen.



Här har vattnet i kanalen börjat sjunka tillbaka, och spillolja i en behållare? Jo, visst, varför??



Nu i kväll satt jag, Jessica, Ek och Oy ute på gatan och pratade och hade trevligt när Mike, grannen kom hem. Han berättade att det precis skett en olycka i korsningen in till oss på huvudvägen. En moppe som kom från Patong och som hade rött tutade för att visa att här kommer jag samtidigt somen bil med grönt, en dam från vårat område, körde ut med sin bil och moppen körde rakt in i vänstra framdelen på bilen och han kastades närmare 10 meter.
Han hade troligen en extremt tur då han flög ner mot kanalen precis bakom Beergarden men landade i buskarna i slänten. 50 cm till och han hade hamnat nere bland stenarna.
Dessutom verkade det som om han lyckades undvika att slå i någon av alla de stolpar som finns längs vägen han flög.

Mike hade inte mage att kolla hur det gick, men Ek och Oy ville veta vem det var så vi åkte ner och det var ett stort ståhej.

Mannen som dem kände till är ca 35 och han var inte vid medvetande, oavsett om det kanske är mjukt där han landade så blir det såklart en jävla smäll och kanske var det inte så mjukt som det ser ut, kanske tom stenar under.
Han blödde inte i ansiktet och man får hoppas att han klarar sig. Omöjligt att gissa.

Ibland när man ser folk göra idiotgrejer så tänker jag att jag omöjligt kan tycka synd om en sån när olyckan e framme men visst fan gör man det ändå. Åter igen, jag fattar inte varför det måste vara så förbannat bråttom i thai trafiken.


Annars är allt bra, inget nytt, hoppas få klart med lägenheten i Sverige nu i veckan och har sikte på att stanna till jul. Känns väl rätt ok, men man vet ju att det blir tungt att komma hem även om det också blir positivt.

Bilder kommer upp i morrn, inte från olyckan.

Inga kommentarer: